Tyskland talar : Hitlers svenska radiostation

Propaganda har i praktiken funnits sedan urminnes tider, men propaganda som politiskt medel användes för första gången vid första världskriget. Under andra världskriget blev propaganda ett mycket viktigt psykologiskt vapen. Såväl tyskarna som de allierade använde sig av flera olika propagandakanaler för att vinna över folk på sin sida, eller för att förvissa sig om att de redan övertygade skulle bibehålla sina åsikter. Tyskland talar handlar om Tysklands radiopropaganda, om lögnerna det svenska folket fick höra och om personerna bakom de anonyma rösterna. Klockan nio på kvällen den 20 november 1940 kunde svenska folket för första gången höra den tyska radiopropagandan. Det var en svensk röst som basunerade ut sin ståndpunkt i cirka 20 minuter. Längre än så var inte radiosändningarna från början, men allteftersom skulle de växa både i antal och längd. I den första sändningen gjordes det klart för det svenska folket att samtliga sändningar skulle präglas av en saklig rapportering så att lyssnarna kunde bilda sig en egen uppfattning. Där betonades också de gemensamma banden mellan Sverige och Tyskland och man sade öppet att det inte var propaganda man sysslade med, men att man var partisk. Som lyssnare fick man också veta att det var fienden och inte tyskarna som stod för lögnerna. Programförklaringen var en sanning med modifikation, och genom vad som i folkmun kom att kallas för Königsbergsradion användes otaliga propagandaknep som rena lögner, lösryckta citat och utelämnande av fakta. Radiorösterna var helt anonyma, ingen av dem ville gå ut med sina riktiga namn. De var alla svenska och hade på ett eller annat sätt värvats av den tyske propagandaministern Joseph Goebbels. Den förste svenska hallåmannen var studenten Thorolf Hillblad. Han varvade sina studier med radion och tjänade på så sätt en extra slant. När han slutade tog den svenska skådespelaren Gösta Richter vid. Vid krigsslutet var det en rad personer som hade arbetat vid Königsbergsradion, men ingen av dem fick något straff i egentlig mening. Hur många det egentligen var som lyssnade på radiosändningarna är svårt att säga, men antalet lyssnare ökade efter hand och kanalen blev särskilt populär under de år då det såg som mörkast ut för Skandinavien. Den sista radiosändningen ägde rum strax före krigsslutet. Tyskland talar är en medryckande skildring av å ena sidan lögnerna som kom att bli en del av svenskarnas vardag, å andra sidan personerna bakom rösterna, hur de ställde sig till propaganda, hur värvningen fungerade och vad som hände med dem efter kriget. Niclas Sennerteg har kartlagt 20-30 personer som arbetade vid Königsbergsradion i omgångar. Tyskland talar bygger på material ur ett tidigare okänt radioarkiv i Berlin, SÄPO-akterna samt UD:s arkiv. Niclas Sennerteg är författare och journalist, verksam på Borås Tidning och har även arbetat på Sveriges Radio i många år. På Historiska Media har han tidigare gett ut de båda uppmärksammade böckerna Stalins hämnd. Röda armén i Tyskland 1944-1945 (2001) och Warszawas bödel (2003). Inledningen till den första radiosändningen "Kära lyssnare! Vi inleder idag våra sändningar på svenska och ber om er uppmärksamhet. Inte heller för neutrala staters medborgare är det lätt att bilda sig en egen uppfattning om den politiska händelseutvecklingen. Vi ska inte göra någonting annat än att ger er möjlighet att också höra den tyska ståndpunkten tydligare och direktare än hittills i meddelandenas och åsikternas stora radioorkester. Vi är medvetna om att vi talar till ett neutralt lands medborgare, vilka i egenskap av Tyska rikets grannar är sammanlänkade med oss via kulturens och ekonomins mest skilda band, men även genom talrika personliga relationer från människa till människa. Förvisso är vi part i målet och vill absolut inte heller sticka under stol med det. Vi har samma rättighet som de andra att göra vår röst hörd. Men den tyska radion har inte för vana - det har ni själva