Styrning och vårdkonsumtion ur ett jämlikhetsperspektiv SOU 2018:55. Kartlä

Konstaterar att olika grupper konsumerar vård på olika sätt. Grupper med svagare socioekonomi underkonsumerar i större utsträckning vård. Av ekonomiska skäl avstår de från bland annat vård och läkemedel. Samtidigt besöker gruppen vården mer och har upp till en viss ålder högre kostnader för vård. Olika befolkningsgrupper har olika inställning till väntetider och tillgänglighet. Äldre och personer med lägre utbildning tycker att väntetiderna är rimliga. Konsumtion av vård styrs av andra faktorer än vården i sig. Men vården, och dess organisation och styrning, kan styra delar av konsumtionen genom bemötande, tillgänglighet, kostnader och remittering.För vårdens tillgänglighet och förutsättningar att erbjuda vård menar utredningen att det är särskilt viktigt att se på skilda förutsättningar mellan stad och land.Utredningen bedömer att:måluppfyllelsen i form av en mer jämlik och behovsbaserad vård inte främjas av hälso- och sjukvårdens nuvarande strukturstatens roll är ofta oklar i styrningen av vårdenlandstingen agerar bara undantagsvis gemensamt och tar ett gemensamt och nationellt ansvar för hälso- och sjukvården.Särskild utredare: Göran Stiernstedt